Denna mutation stoppar gult och rött pigment, samt påverkar mörkt pigment, men bara ytterst lite. Chinchilla är en viltgrå helt utan gul färg. En viltgrå i svart-vit. Denna färg nämndes av Darwin så tidigt som år 1879, men det var fransmannen Dybowski som började renavla den på tidigt 1900-tal. Det sägs att färgen kom till av en slump i en kull efter en Blå Beveren och en vildkanin, men andra källor menar att det var en Rysk kanin och en vildkanin som parade sig, och denna vilda kanin skulle även ha parat sig med en blå hona. När han sedan parade dessa ungar, en från varje kull, så fick han en chinchillafärgad. Från rasen chinchillakom sedan raserna/färgerna Zobel, White, Sallander och Schwarzgrannen. Det är inte många andra raser som haft sån påverkan på utveckling av nya raser och färger som den franska Chinchillan.Alla chichillor föds inte kolsvarta, vissa är mer blågrå. Ungar kan ha perioder med både gula och bruna toner/fläckar, men det ska växa bort när kroppen utvecklas och pigmentet "mognar". Var inte för snabb med att döma ut en unge som borde vara chinchilla, men som är lite suddig i färgen, lite brun eller har otydliga bälten. Det är viktigt att vänta på vuxenpälsen som brukar vara färdig runt 7-8 månaders ålder, innan du utvärderar färgen i kullen.Vissa källor anger att chinchillor som ser lite viltgrå/bruna ut på ryggen som ungar brukar få väldigt bra schattering som vuxna mellanfärgen behöver vara minst 5 mm och så vit som möjligt för bästa färg. En något längre päls ger härlig effekt på schatteringen. Chinchilla￾anlaget kan även ge blågrå, eller melerade ögon, vilket är okej i många länder, men inte i Norden.Som i alla färger finns det bra och dåliga färgade individer. Om man har en linje med många färger; "alla anlag i samma soppa" så att säga, så kan man inte alltid räkna ut vilket anlag som påverkar vilket och i fall det ger en positiv eller negativ påverkan på resultatet i kullen.Chinchillor efter färgblandade linjer kan därför vara svåra att få korrekta i färgen. Anlaget wideband, till exempel, gör mellanfärgen bredare och förkortar därmed toppar och bottenfärg,vilket gör att du får en väldigt ljus chinchilla. I regel är det mellan-nyansen av chinchilla som går bäst på utställning. Rödförstärkning kan ge en gulbrun ton och/eller försvaga den svarta färgen. Chinchilla förväxlas tyvärr med viltzobel. Även kaniner som fått bra poäng somchinchilla på utställning, som har stamtavla och kommer från en bra uppfödare, kan visa sig vara viltzobel efter en testparning.